Prioriteringar

Just nu ligger själva krogen i vinterdvala, och Hildur (eller snarare Anna, som är mitt vinternamn 😉 ) ägnar sig åt annat. Till exempel hemsidor. Under dagen har jag påbörjat ett par föreningssidor för föreningar som jag är med i eller har anknytning till. Förmiddagens första hemsida blev den för Möklintaveckan 2014. Eftersom jag dessutom har byggt webbplatsen för detta hembygdsevenemang ända sen 2002, och upptäckte att alla årgångswebbplatserna finns sparade i originalskick, drabbades jag av ett anfall av nostalgi – och lade upp länkar på samtliga tidigare webbplatser. Den nostalgisidan finns även under menylänken ”Historik” (direktlänk). Just den här webbplatsen är ganska tom än så länge, eftersom programmet för sommaren inte är planerat än.

Jag fortsatte hemsidesbyggandet med att fylla på Kristina Kammarkörs hemsida så att jag kunde publicera den utan att skämmas ögonen ur mig. Jag sjunger för övrigt andra-alt i den kören (och har nyligen kommit fram till att mitt röstomfång ligger mellan c# till d2).

Därefter satte jag upp hemsidan för hantverksföreningen ÅrsundaUll, där jag är medlem.

Vilken dag som helst ska jag försöka snofsa färdigt hemsidan till min egen verksamhet – Hildurs Krog! (Jo, hemsidan ligger uppe för tillfället, men i slutet av januari påbörjade jag en renovering av den, rent designmässigt. Och den renoveringen är inte klar).

Alla de ovanstående hemsidorna är byggda i ett publiceringsverktyg som jag har tagit fram i samarbete med en kompanjon – Carina Söderström. Vår gemensamma företags-hemsida för Datum Consulting är dock inte byggd i detta eminenta verktyg (eftersom vi byggde hemsidan först, sen utvecklade verktyget – och sen hade vi fullt upp med att lägga upp nya kunders hemsidor i verktyget och det blev aldrig riktigt tid över att flytta över vår egen hemsida till verktyget).

Det är lite typiskt att ens egna grejer kommer sist på listan…

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Vilddjur

Häromsistens var jag på vargspårning i Klotenreviret (Skinnskatteberg), det var en intressant upplevelse. Dels förstås själva innehållet, vi såg en mängd vargspår samt andra intressanta spår och även en vargdödad älg, men även upplägget. Det kändes lite som industrispionage när jag konstaterade saker som de genomförde på ett listigt sätt – det där ska jag komma ihåg när jag själv kör aktiviteter, men ibland kunde jag även konstatera detaljer som jag själv tycker att jag gör bättre. Men vi har så olika verksamheter, och jag har därför lagt ner större möda på detaljerna. Även när jag är ute i skog och mark med en grupp så äter vi ur träskålar och med handgjorda bestick. Det passar helt enkelt inte in i min verksamhet att komma med plastkåsor och militärens stora termoskantin för varmhållning av lunchsoppan.

IMG_1114

Här på bilden ovan står guiderna och gruppen ute på isen på en sjö och granskar spår efter en lokatt och en räv (räven har troligen följt efter lokattens spår för att se om det blev några rester av en eventuell måltid). Och eftersom guiden Jan var bekant med Möklinta tyckte han att jag väl inte var så imponerad av lokattsspår, eftersom det finns gott om lokatt i Möklinta. Däremot inte lika gott om dem i Kloten, vilket naturligtvis kan bero på att lokatterna inte uppskattar varg, jag vet inte. Jag hade inte ens tänkt så långt, utan stod där och beundrade lokattsspåren jag också, men när han sa så där blev jag förstås lite stolt över hembygden.

Ja, jag har sett lokattsspår rätt ofta. De är fina, så där kattprydliga och utan märken av klor. Däremot har jag aldrig sett en levande lokatt ute i det fria, och jag är väldigt avundsjuk på min man som fick syn på en som korsade landsvägen vid 4-tiden en sommarmorgon. Synd att de är så otroligt skygga och hör på halvmils avstånd när jag kommer lufsande med mina hundar.

Det som var lite roligt med just den här spårningsdagen var att guiderna även pekade ut alla andra spår som syntes, oavsett om det var räv, vildsvin (som vi tack och lov inte har så gott om i Möklinta, än), skogsmus eller ekorre. Det kändes lite som att vara ett skogsmullebarn igen och gå på upptäcksfärd i skogen. Och det menar jag inte alls som något negativt – jag har själv varit ”skogsmullefröken” och gått på underbara upptäcksfärder. Granskat ätna grankottar för att se vem som ätit på dem, försökt känna igen fågelljud och sånt. När jag under veckorna gick med hundarna i skogen och hittade intressant spillning brukade jag spara det i små sortimentpåsar – som hemma hos oss fortfarande går under namnet ”gissa bajset”-påsar – för att sen visa upp för mullebarnen när söndagen kom. Och när jag en gång hade sådan tur att hitta pluttar efter en ganska nyfödd älgkalv tog jag tillfället i akt och frågade en jägare samma sak. Han gick bet! Och det skulle jag också ha gjort, om jag inte hade hittat de bedårande små älgpluttarna precis bredvid en hög med älgkobajs. När jag var ledare i Friluftsfrämjandet fick jag nämligen lära mig hur man ser skillnad på om det är en älgko eller en älgtjur som har gjort ifrån sig. Men om du också vill lära dig det så får du komma till mig på ”Skogsmulle för vuxna”!

Lämna en kommentar

Filed under ekoturismkollegor, naturupplevelser

Hantverkskurs med historisk inriktning

I 2014 års program på Hildurs Krog har även en hantverkskurs smugit sig in. Lördagen den 13:a maj blir det en halvdagskurs i brickvävning. Att väva band med brickor är en urgammal teknik, bland annat har man hittat brickvävda band bland vikingafynden på Birka. Och vår lärare den här lördagen blir Louise Ström, som är en expert på området. På hennes hemsida finns det mängder av läckra bilder att titta på och bli inspirerad av. Där finns bland annat påbörjade band att köpa för den som vill. De som deltar på kursen på Hildurs Krog sista maj kommer förstås att sätta upp sina egna bandvävar, men Louise kommer att ha med sig massor av annat material och tillbehör som man kan köpa till.

För den som redan nu vill anmäla sig till kursen går det bra att höra av sig till anna@hildurskrog.se. Vi kommer att sätta gränsen vid 12 deltagare, för att Louise ska hinna med att instruera alla. Meddela även ifall ni har önskemål om specialkost. Vid ankomsten blir det soppa och smörgås (vargbröd med frukt och ev. nötter i), och som avslutning äter vi Hildurs köttgryta med kokta korngryn och råkost till. Av princip (allt som serveras här ska vara så hälsosamt som möjligt) serveras inte några sockerstinna fikatillbehör, utan det blir ostsnittar eller smörgås till eftermiddagskaffet.

Som sagt – kolla gärna in Louises hemsida på www.spangmurs.se (företaget heter Spångmurs efter hennes lilla torp i Årsunda där många av hennes kurser hålls).

Lämna en kommentar

Filed under egna evenemang, hantverk, kurs

Nystart och på ny plats

Sen våren 2011 har jag kört den här verksamheten som en mobil krog, men nu under 2014 kommer jag att utveckla Hildurs krog på en fast plats i tillvaron. Vissa av mina aktiviteter hör inte riktigt hemma på en ”krog” (vilket egentligen är missvisande i sig – det kommer att dröja år innan jag har möjlighet att få fast serveringstillstånd), så jag har därför bestämt mig för att använda namnet ”Hildurs Gård” för den övriga verksamheten (man kan säga att ”Hildurs Krog” finns som en del av ”Hildurs Gård”).

Själva matserveringen finns redan, jag har kört massor av evenemang de senaste åren. Och även om jag så klart gärna skulle vilja börja med att bygga ett riktigt hus för själva krogsalen så har jag beslutat att lägga det lite längre ner i tidplaneringen. Mitt rustika tält får helt enkelt duga några år till, medan jag bygger upp lite annat runt om matserveringen.

Den plats som jag flyttar till är en gammal bondgård som har stått öde sen 1950-talet. Det finns inte längre någon lagård, den har rivits för länge sen. Jag har ett svagt minne av den från min barndom på 60-70-talet, då byns jägare (däribland min far och min morfar) brukade slakta och stycka älgarna i den lagården efter älgjakten. Det som återstår är en tvåvånings huvudbyggnad som är i halvdåligt skick, och en mindre byggnad som är i bättre skick. Det större huset är troligen byggt i slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet, att döma av planlösningen. Det mindre huset har jag inte forskat efter möjligt byggår, men det består av ett rum och kök (vardera halva huset) samt en fallfärdig farstu plus vindsvåning. Båda husen är timrade, men det större huset har en panel av stående bräder utanpå timmerstommen. Det har inte det mindre. Man brukar säga ”lillstuga” om en sådan här mindre stuga på en gård, och ”storstuga” om huvudbyggnaden. Själv kommer jag nog ibland att säga ”Johannas” om den mindre stugan, och ”Klar-Augusts” om huvudbyggnaden. Den här gården bestod nämligen av två små gårdar en gång i tiden, på var sida om en landsväg som gick mitt över den nuvarande tomten. Och då var det en gammal kvinna vid namn Johanna som bodde i det mindre huset, medan det större huset beboddes av Klara som var dotter till storbonden i byn, och hennes make August som var militär. Den här inflyttade maken kallades allmänt för ”Klar-August”, så man kan ana att byns folk bara betraktade honom som ett bihang till storbondedottern Klara.

Det kommer att bli stort fokus på byggande framöver, här på Hildurs Gård. I mina planer ingår att bygga små stugor för övernattning, och varje liten stuga kommer att byggas i enligt ekologiska och/eller historiska byggtekniker i form av kurser. Jag räknar med att hålla två till tre sådana kurser per år, där jag bjuder in experter som får leda arbetet.

Men nu under 2014 kommer jag att inrikta själva byggandet på att få lillstugan i skick. Dels behöver jag kunna använda vedspisen i köket och den öppna spisen i sovrummet, därför behöver skorstenen besiktas och troligen åtgärdas. Sen behöver jag även en ny farstu med en ordentlig, låsbar ytterdörr. Jag kommer nog inte att våga flytta in alla inventarier som hör till Hildurs Krog förrän jag har den här låsbara ytterdörren på plats. Lillstugan (”Johannas”) kommer även att användas som personalutrymme. Så ”sovrummet” blir garderob och omklädningsrum (samt vilrum – jag kommer troligen att ställa in en eller två sängar också) och köket blir förstås fikarum.

Sen finns det en väldigt stor hake i allt det här. Fastigheten är inte min än. Faktiskt är den inte ens avstyckad från byns största bondgård dit den alltid hört. Den här gården verkar märkligt nog aldrig ha varit en egen fastighet, på ”häradskartan” från ca 1904 utgör den, precis som nu, en del av den stora bondgårdens marker. Och en avstyckning av det här slaget går inte i en handvändning. Dock har jag fått löfte av markägaren (som råkar vara min lillebrors barndomsbästis, och den tidigare nämnda Klara var hans farfars syster eller farfars faster) att jag får börja använda marken även innan alla papper är färdiga.

Jag kommer även att renovera min hemsida rätt rejält framöver, eftersom mycket av det som står där nu är är helt felaktigt när jag blir stationär istället för mobil. Men eftersom mina kompisar Anna Andersson på Kulltorps Islandshästar och Anitha Barrsäter på Fallängetorp för folk & fä har satt igång med en liten marknadsföringsutmaning i vårt nätverk ”Qvinst” så måste jag ha hemsidan fixad till senast 1:a februari! Det är bara att kavla upp ärmarna och sätta igång. Resultatet kommer att finnas på www.hildurskrog.se.

1 kommentar

Filed under bygg, Johannas, planer